Jag avinstallerade spelet, alla EP's. Nu kan jag inte spela längre, det är något seriöst fel. Det innebär att jag tyvärr inte kommer kunna uppdatera Mitt Val och Undanflykt, men när datorn är fixat komme Frankies Dagbok tillbaka! För er som läse min gamla blogg känner ni säkert igen den, nu kommer fortsättningen!

http://privatestoriesofsims3.bloggo.nu/category/frankies-dagbok/

Jag gjorde alldrig klart serien, så det kommer jag att göra när datorn är fixad. För er som inte orkar läsa, här är vad som hänt:

17-årga Frankie flyttar till Bridgeport och tappar kontakten med sina gamla kompisar. Hennes föräldrar har skaffat en stor lägenhet och blir vän med tonårskändisen (wannaben, rättare sagt) Lil Bling. Hon bjuder över honom på fest och blir av misstag gravid. Detta knäcker verkligen Frankie, men som at lysa upp det lite grann får hon en lillasyster som heter Lillian efter Frankies pojkvän. Innan tiden rinner ut friar Lil till Frankie då han senare på kvällen avslöjar att han är döende. Frankie blir förkrossad och stannr hos Lil på sjukhuset då hon möter sin nya klasskompis Lexie som berättar att hon har  familjeproblem honmed

Hon blir tvungen att lämna sjukhuset då barnet kommer, en liten pojke som fick heta Josh. Så fort hon kom hem bestämde hon sig att åka tillbaka till Lil. I receptionen möter hon Lils doktor som berättar att Lil hjärta har stannat.

Längre än så kom jag inte, men SNART DÅ JÄKLAR! XD

Vi ses, spiffad blåmes!

Innan jag skriver nå vill jag visa varför jag inte kunnat uppdatera; http://itsrosebitch.bloggplatsen.se/2012/08/30/8547553-min-forklarning-till-att-jag-inte-uppdaterat/

NU; DEL FEM!

Bilen var varm och skön, med de mysiga läderbältena och den låga radion. Emmas hår lyste i mörkret med sin rosafärg, som en sol.

"Hallå? Lyssnar du?" Jag vaknade från min dröm, även om jag nästan var i en nu.

"Oj, förlåt, jag var lite trött. Vad sa du?"

"Jag sa att vi inte hunnit öppna barnhemmet helt så det är folk i alla åldrar där, och har vi tur så är Lady där." Är hon heöt... kocko? Just det, Lady ärju min "mamma" och hon måste ju gilla henne, hehehheheh. Heh,

"VA?! Nej, nej, nej..." jag började sjunka neri sätet och gömma mig under tröjan."

"Det är igen fara, du kommer itne från barnhemmet om du ens ber om det, sötnos, nu gr vi in," sa hon och jag märkte att bilden stannat utanför ett stort, prakfullt barnhem.

Jag gick in, och då kom jag in i ett litet rum, så Emma gestikulerade att jag skulle gå åt höger, till "vardagsrummet." Jg skulle kalla det "himmelen." Allt var så ljust, fint, och glatt. Ljusa färger, en stor TV, och härlig 80-talsmusik från stereon.

"Mamma...." sa jag och gapade.

"Just det, vi börjar sökadet imorgon bitti, samtidigt som vi går till polisen och anmäler Lady." ...

Ja gick vidare till nästa rum och var chockad över Emmas ord. POLISEN?!

Jag satte mig och Emma hämtade en macka. "Sovkammaren är på övervåningen, det finns massor att välja på."

"Emma, det här är för mycket. Jag uppskattar verkligen det du gjort, du anar inte vad de betyder för mig. Men snart kommer Lady och letar efter mig, hon  anmälde till polisen igårkväll minns du väl?" Emmas leende försvann.

"Just det, det gick på TV. Det blir knepigt. Men imorgon kommer det flera flickor hit och de blir nog dina kompisar ska du se. Du är nog utmattad, kom, jag visar dig sovkammaren."

"Uppför trappan, det är inte den övervåning du är van vid."

"Nu, välj din bädd. Jag kommer snart, så fort jag fått ut gästerna."

Rummet var lika stort som vårat vardagsrum. Men istället för soffr, tv-apparater och mattor  stod där våningssängar i blå och skär rosa.

Jag klättrade upp för närmaste säng, det spelade ingen roll vilken det blev, jag ville bara sova.

Jag kunde känna leendet som sakta väste i mitt ansikte. Sängen var som att sova på moln. Jag sjönk ner  den mjuka madrassen och skrön fingrarna över tyget. Mmmmmh...

Jag drog täcket över mig, lade mig ner och slutade inte le. Men jag visste att jag skulle bli tvungen att sluta eftersom jag snart skulle somna..

5-10 minuter hörde jag att Emma kom in. "Godnatt, gumman" sade hon och sängen nedanför mig knarrade.

Godnatt Löken.